Vinst i Lidingöloppet MTB!

Publicerat: 6 maj, 2018 i Uncategorized

Det var så skönt när väl starten gick igår, för all min nervositet försvann i och med det.

Tävlingen blev som uppgjord för mig. Åsa Erlandsson gick direkt upp och drog, vilket gjorde att startfältet snabbt splittrades. Jag låg då på andra hjul efter Hanna Bergman. Efter några uppförsbackar kring Bosön så ropade Hanna, som då låg bakom mig, att vi tre hade en lucka. Vi turades då om att dra och luckan bara ökades.

Jag kände mig stark och lätt igår, vilket var en skön känsla. Tempot kändes bekväm trots att jag hade en medelpuls på 174 bpm. Min Specialized Epic gick superbra, fick bra flyt på tekniken i skogen och den svarade också bra när det var lättåkt. Jag märkte även hur snabbt den rullade utför, så där kände jag att jag hade ett mentalt övertag.

Ingen av oss gjorde några attacker. Jag hade planerat att göra en attack innan ett tekniskt parti på den andra loopen men eftersom vi hade åkt ikapp massvis med killar som var lite ivägen så tänkte jag att det inte var någon idé att ens försöka. Istället sparade jag mina krafter till spurten som jag visste skulle passa mig.

Under racet så försökte jag ta reda på vad min styrka var gentemot Åsa och Hanna. Jag märkte att jag oftast fick luckor vid kurvor. Eftersom det var några kurvor innan spurten så var min plan att göra ett ryck så att jag skulle komma först in i det kurviga partiet och sedan bara kötta de sista hundra meterna.

De sista kilometerna innan målet låg Åsa först och drog. Jag låg på hennes hjul och lurpassade. Precis när jag tänkte göra en attack så cyklade min teamkompis Ronnie om oss och jag tog sats för att få hans vindssug. Vi fick direkt en lucka som jag sedan kunde hålla till mål. 😀

Det kändes riktigt bra att jag äntligen har gjort tävlingspremiären och att jag även vann den. Det var roligt att åter stå högst upp på prispallen men det var även minst lika roligt att vara tillbaka till den stora mtb-familjen.

Jag hade också ett stort support ut efter banan, vilket var extra motiverande. Min familj var också där och gjorde ett suveränt jobb med lagningen.

När vi kom hem så firade vi min seger med en god och somrig Hallontårta.

Tävlingspremiär

Publicerat: 4 maj, 2018 i Uncategorized

Imorgon är det dags för Lidingöloppet MTB och därmed blir det tävlingspremiär för mig i år.

Förra året var min första tävling redan i slutet av februari och vid den här tiden på året så hade jag hunnit med att tävla flera internationella tävlingar på landsväg. Därför har det känns lite konstigt att jag inte har börjat tävla än.

De senaste dagarna har min kropp känt sig allt mer taggad på att få börja tävla och det typ kryper i kroppen av förväntan.

Igår kände jag att jag hade fått en låsning i bröstryggen. Låsningar i bröstryggen kan försämra andningen och det ville jag verkligen inte ha imorgon. Jag hade tur och lyckades få en tid idag hos Fredrik på Incuro som kunde åtgärda det.

Därefter åkte jag och mina föräldrar till Lidingö för att reka lite på banan.

Nu ser jag fram emot att tävla imorgon!

Lerfest

Publicerat: 29 april, 2018 i Uncategorized

Efter idag kan jag säga att jag ordentligt har kört in min mountainbike.

Idag hade vi säsongsupptakt i vårt team TCM. Jag, Ronnie och Max träffades i Västerhaninge för att sedan cykla sörmlandsleden till Lida. Vi cyklade ganska snabbt i skogen på stigar med klipphällar, stenar, rötter och massvis med lera, för att hinna i tid till den bestämda samlingspunkten i Lida.

I Lida ökade vårt lilla gäng med 40 % när Sebastian och Nils dök upp. Vi fortsatte där att cykla på olika tekniska partier, vilket var perfekt för mig som inte har cyklat så mycket i skogen i år eller rättare sagt på fyra år.

Efter att ha cyklat 4h+ i regn och 6°C var jag åter hemma lerig, kall och väldigt nöjd. Det var roligt att träffa några från teamet och att få utmana sig själv på de tekniska delarna. Jag vurpade några gånger men det var bara att skratta och kliva upp på cykeln igen.

Äventyr

Publicerat: 20 april, 2018 i Uncategorized

Jag tog visst med mig sommarvärmen hit till Sverige från Gran Canaria i förrgår. 😀

Jag hade det fantastiskt bra där borta med mycket cykel och mental rekreation. Jag fick mina cykelmil som jag hade eftersträvat och det med råge, speciellt på sista dagen.

På tisdagen hade jag tänkt ta en lugn cykeltur på ca 10 mil och sen njuta några timmar på stranden.

När jag började cykla uppför det första berget så cyklade jag om två cyklister. Efter att ha cyklat jojo ett tag så började vi då prata med varandra. De var jättetrevliga och på något sätt lyckades grabbarna att övertala mig att hänga med på en långtur genom hela Gran Canaria för att sedan cykla kuststräckan hem.

Det blev en cykeltur som jag aldrig kommer att glömma …

Jag har tidigare bara hållit mig kring öns södra del som har lite torrare klimat. Nu cyklade vi över alla bergen inklusive Gran Canaries högsta punkt som låg på 1940möh.

På andra sidan väntade ett mer frodigt landskap, nya och roliga serpentinvägar.

När vi hade kommit till andra sidan så var det supervarmt med 27 grader. Jag hade börjat bli trött men kämpade mig upp för nästa höga berg samtidigt som jag svettades floder. Det kändes som att stigningen aldrig ville ta slut, för efter varje kurva så fortsatte vägen uppåt. Tillslut var vi äntligen på toppen och skulle där svänga av på en väg. Till vår häpnad var vägen avstängd och vi fick cykla tillbaka ner för hela berget igen. Vi var inte lite bittra …

Vi fick helt enkelt planera om rutten. När nästa väg också var avstängd så trodde vi inte att vi kunde ha mer otur …

Då återstod bara ett alternativ och det var att cykla en bit på motorvägen för att komma hem.

Självklart blev vi då stoppade av polisen som hade sirener på. Vad skulle hända nu tänkte vi.

Poliserna var snälla så det slutade med att vi fick poliseskort i några kilometer till vi kom på rätt utfart och kunde cykla längs med kustvägen hem.

Cykelturen blev min längsta någonsin på 183 km, 3879hm och 8.5h. Tiden gick snabbt tack vare Valenton och Constatin som gjorde att jag sällan hade långt ifrån skratt.

Bergsintervaller

Publicerat: 10 april, 2018 i Uncategorized

Det har mest blivit tröskelintervaller för mig de senaste månaderna. Men nu är det mindre än en månad kvar till årets första tävling och då behöver jag få upp min syrekapacitet. Därför stod det VO2max intervaller på mitt schema idag.

Jag värmde upp i 15 min och sen sattes intervallerna igång.

Det blev tillslut tio stycken fyra minuters bergsintervaller. Vilan varierade mellan en till fem minuter.

Jag kände mig faktiskt riktigt stark idag på ”backarna”. Det är första gången som jag använder en wattmätare på cykel utomhus så det var roligt att se vilka tal jag kunde ligga och pressa på. I snitt varierade watten mellan 250-300 (max 684W).

Det var extra motiverande att cykla intervaller när jag fick hejarop från bilisterna som åkte om mig.

När intervallerna var klar så lyxade jag till det med en milkshake innan jag fortsatte cykelturen hem.

Fast i oväder

Publicerat: 9 april, 2018 i Uncategorized

Jag skulle aldrig ha skrivit för två dagar sedan att jag älskar berg i alla dess former för det fick jag minsann äta upp igår.

Gårdagens pass började med en extrem motvind de första 30km. Till och med att cykla i 15km/h var sjukt ansträngande.

Därefter började en klättring och inte en liten sådan. Det var aldrig några platåer eller utför utan det gick konstant uppför.

Samtigt som jag cyklade uppför berget började det blåsa kraftigare men nu från sidan. Tjocka moln blåste in från havet och det dröjde inte länge innan de var över mig. En vettig människa skulle ha vänt och cyklat tillbaka men envis som jag är så fortsatte jag att cykla uppför.

Snart började det regna. Jag funderade då på att vända men tänkte att det skulle vara tråkigt att cykla samma väg tillbaka. Dessutom var jag rädd att jag skulle blåsa iväg om jag cyklade utför på det öppna landskapet. Jag trodde det skulle vara mer skydd på andra sidan av berget så jag fortsatte. Plötsligt var det en tjocka omkring mig, kunde inte se särskilt många meter framför mig.

Jag började bli orolig när hagel kom och jag fortfarande inte var uppe på toppen. Fingrarna började tappa känseln och jag försökte få upp värmen genom att stoppa dem i munnen och blåsa på dem. Tillslut efter 1800hm var jag uppe på toppen. Nu var jag så kall att jag inte kunde få upp mobilen och kolla vart jag var.

Jag tog första bästa väg ner från berget och hoppades på att se bebyggelse som jag kunde söka hjälp hos. Tillslut kom jag till en by som hade en restaurang. De förstod inte så bra engelska men såg att jag frös, visade mig till ett gasolelement som jag kunde sitta och värma mig vid. De var jättesnälla. Det dröjde inte länge innan jag fick låna torra kläder och fick en varm måltid i mig. En himmelsk god köttgryta.

När värmen hade kommit tillbaka så tittade jag på kartan och såg att jag hade hamnat helt tokigt. Jag hade valt fel väg uppe på berget och hamnat åt motsatt håll än dit jag skulle.

Jag ville verkligen inte cykla uppför berget igen. Jag hade tur att en kille där på restaurangen kunde några ord engelska och var bussig och kunde skjutsa hem mig.

Det är häftigt hur vädret snabbt förändras uppe på bergen. När vi hade kommit över berget till andra sidan så lös solen. Jag bad killen att släppa av mig så att jag kunde cykla hem de sista milen i solskenet.

Uppe och på andra sidan av bergstopparna var stormen.

Idag valde jag att ta det lugnare med träningen. Jag har sprungit 70 min på sanddynerna och tränat lite bålstabilitet. Sedan har jag bara njutit av att vila och återupphämtat mig i solen.

Från vinter till sommar

Publicerat: 7 april, 2018 i Uncategorized

För bara en vecka sedan åkte jag längdskidor i ett vårigt Sverige men nu sitter jag kortbent en lördagskväll och äter jordgubbar på hotellbalkongen i Playa del Inglés.

Jag anlände till Gran Canaria igår på eftermiddagen. Jag lyckades efter lite om och men hitta min transfer till hotellet (jag hade glömt att de typ inte kan någon engelska här). Väl på plats på hotellet så byggde jag ihop cykeln och justerade växlarna med hjälp av experthjälp från TCM via telefonen.

Jag valde att åka ensam ner hit till Gran Canaria, vilket är ovanligt för mig men jag ville ärligt talat inte ha någon med mig. Jag ville våga åka ensam och klara mig själv. Tanken med denna resa är att få många cykelmil eftersom att det har blivit knapert med det i Sverige.

Jag tänkte börja lite försiktigt med träningen och öka successiv varje dag. Men min längtan till att cykla i bergen har varit stor så det blev ändå en skaplig lång tur för att vara första träningsdagen. Det blev tillslut 100 km och 2100hm på 5.5 h.

Jag älskar verkligen berg i alla dess former men berg som har serpentiner är något extra.

När jag cyklar uppför så kan jag ta varje kurva som ett delmål. Jag har lärt mig att få med mig farten i kurvorna genom att stå upp och trampa för att sedan sitta till nästa kurva börjar. Det är svårt att beskriva men jag tycker verkligen om att klättra i bergen med cykeln.

När jag cyklade upp för första berget så kändes det jättelätt men redan efter 1h så började benen att bli trötta. Jag har tränat lite cykel men mycket alternativt träning hemma i Sverige. Därför var det inte konstigt att benen blev trötta medan hjärtat var piggt.

Av erfarenhet så vet jag att efter tre dagar så brukar man bli van med bergen. Då jag ska vara här i elva dagar till då har jag gott om tid på mig.

Bike fit

Publicerat: 24 mars, 2018 i Uncategorized

Igår var en spännande och exalterad dag för mig. Mina cyklar hade äntligen kommit och väntade på mig hos TCM.

Dessutom skulle jag göra en riktig bike fit där. Med hjälp av elektroder så justerade Sebastian in mina cyklar så att de skulle passa min kropps rörelsemönster. Det visade sig att jag tidigare har suttit alldeles för högt och långt fram. Den nya positionen kändes ovanligt men jag tror att jag snabbt kommer att bli van med den.

Idag firade jag in lördagen med en god frukost innan jag målade det sista lagret vit färg i min gamla lägenhet inför flytten till Gävle.

Därefter blev det dags för långa tröskelintervaller på 15, 20, 25 och 20 min. Benen var lite trötta men jag kämpade på.

Snart ska jag träffa min familj, äta en god middag med dem och sen heja fram Sverige i landskampen mot Chile i fotboll.

Vinterträning

Publicerat: 23 mars, 2018 i Uncategorized

Snart är det april. Vad tiden går snabbt! För ett år sedan tävlade jag för fullt i Belgien. Känns lite konstigt att tänka på det när jag fortfarande är inne i min uppbyggnadsträning.

Jag har inte haft lika mycket tid att träna i år då jag jobbar. Har därför försökt att träna klokt och lyssnat på kroppen för att inte bli sjuk eller skadad. Jag har tränat varierat med löpning, längdskidåkningen, cykling och gym. I en typisk träningsvecka har jag gjort 2-3 st intervallpass, 2 st styrkepass och lite distans där emellan. Om jag har varit stressad så har jag minskat ner träningsmängden för att träningen ska gå in i kroppen och inte ut. Jag har mått bättre och känt mig mer utvilad. Trots att det inte har blivit så mycket träning så har jag ändå känt mig stark.

”Spiderman” är en av de roligaste stabilitetsövningar som jag regelbundet tränar.

Kände mig stark när jag gjorde 3x70kg i knäböj (ca 25% mer än min kroppsvikt) efter att ha gjort 8×67.5 kg precis innan.

Skate tillsammans mad pappa och Malin. Bra konditionsträning och benträning.

Det har även blivit några härliga cykelturer i vinter.

Klubbyte och nytt cykelmärke

Publicerat: 1 februari, 2018 i Uncategorized

Jag har en spännande nyhet att berätta. Till den här säsongen har jag bytt klubb. Jag kommer att tävla för team TCM som är ett stockholmskt lag och har sitt säte i Tyresö. De har en härligt stöttande atmosfär i teamet och ledningen. De vill mitt bästa och gör allt för att jag ska ha de bästa förutsättningarna samtidigt som de inte vill sätta några krav på mig. Detta gör att jag känner mig bekväm och lugn, samtidigt som det blir extra motiverande att tävla och ha roligt.

I och med detta klubbyte så kommer jag att ha många bra produkter som kan hjälpa mig i min satsning. Jag kommer bland annat använda energi från Powerbar, glasögon från Julbo och hjälm från Bell. Dessutom kommer jag byta cykelmärke till Specialized, vilket är ett av de absolut bästa märke ute på marknaden. Jag kommer äntligen att ha en superlätt fulldämpad mtb anpassad till mig och med 29” hjul. Det kommer att bli grymt bra!

Min chockerande lätta cx. Längtar tills jag även får min mtb!

Läs gärna även pressreleasen! 😀 https://www.tcmcykel.se/team-tcm-sweden