Fast i oväder

Publicerat: 9 april, 2018 i Uncategorized

Jag skulle aldrig ha skrivit för två dagar sedan att jag älskar berg i alla dess former för det fick jag minsann äta upp igår.

Gårdagens pass började med en extrem motvind de första 30km. Till och med att cykla i 15km/h var sjukt ansträngande.

Därefter började en klättring och inte en liten sådan. Det var aldrig några platåer eller utför utan det gick konstant uppför.

Samtigt som jag cyklade uppför berget började det blåsa kraftigare men nu från sidan. Tjocka moln blåste in från havet och det dröjde inte länge innan de var över mig. En vettig människa skulle ha vänt och cyklat tillbaka men envis som jag är så fortsatte jag att cykla uppför.

Snart började det regna. Jag funderade då på att vända men tänkte att det skulle vara tråkigt att cykla samma väg tillbaka. Dessutom var jag rädd att jag skulle blåsa iväg om jag cyklade utför på det öppna landskapet. Jag trodde det skulle vara mer skydd på andra sidan av berget så jag fortsatte. Plötsligt var det en tjocka omkring mig, kunde inte se särskilt många meter framför mig.

Jag började bli orolig när hagel kom och jag fortfarande inte var uppe på toppen. Fingrarna började tappa känseln och jag försökte få upp värmen genom att stoppa dem i munnen och blåsa på dem. Tillslut efter 1800hm var jag uppe på toppen. Nu var jag så kall att jag inte kunde få upp mobilen och kolla vart jag var.

Jag tog första bästa väg ner från berget och hoppades på att se bebyggelse som jag kunde söka hjälp hos. Tillslut kom jag till en by som hade en restaurang. De förstod inte så bra engelska men såg att jag frös, visade mig till ett gasolelement som jag kunde sitta och värma mig vid. De var jättesnälla. Det dröjde inte länge innan jag fick låna torra kläder och fick en varm måltid i mig. En himmelsk god köttgryta.

När värmen hade kommit tillbaka så tittade jag på kartan och såg att jag hade hamnat helt tokigt. Jag hade valt fel väg uppe på berget och hamnat åt motsatt håll än dit jag skulle.

Jag ville verkligen inte cykla uppför berget igen. Jag hade tur att en kille där på restaurangen kunde några ord engelska och var bussig och kunde skjutsa hem mig.

Det är häftigt hur vädret snabbt förändras uppe på bergen. När vi hade kommit över berget till andra sidan så lös solen. Jag bad killen att släppa av mig så att jag kunde cykla hem de sista milen i solskenet.

Uppe och på andra sidan av bergstopparna var stormen.

Idag valde jag att ta det lugnare med träningen. Jag har sprungit 70 min på sanddynerna och tränat lite bålstabilitet. Sedan har jag bara njutit av att vila och återupphämtat mig i solen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s