Påväg igen

Publicerat: 27 maj, 2017 i Uncategorized

Dags att åka till Belgien igen. Jag har varit hemma i Stockholm i en 1,5 v för att göra det allra sista i skolan. Det känns jätteskönt och nästan lite overkligt att jag har klarat av tandläkarutbildningen samtidigt som jag har elitsatsat på cykling i hög nivå. Nästa vecka tar jag examen, jippi!

Innan jag åkte hem till Sverige så körde jag två till tävlingar i Belgien. Den ena var en kermis, dvs en mindre tävling med inte så många proffslag. Jag var riktigt stark och kom tidigt iväg på en utbrytning. Dock klantade jag till mig när jag skulle titta bakåt för att se var klungan låg; jag körde in i framförvarande cyklist och vurpade. Jag fick ett ganska djupt skrapsår på knät och var tvungen att bryta. 

Två dagar senare var det dags för den större tävlingen som var kategori UCI 1.1. Trots min skada, och den efterföljande dåliga sömnen så kände jag mig stark. Dock hade jag otur att ca 7 cyklister framför mig tappade då farten ökade i sidovinden. Jag försökte cykla om cyklisterna men luckan blev tillslut för mycket och 18 cyklister blev en tätgrupp. Jag var irriterad att jag inte låg ännu längre fram när det hände. Jag hamnade istället med huvudklungan. Eftersom jag kände mig stark så upplevde jag att det inte gick snabbt i klungan. 

När en tjej gjorde attack så var jag inte sen och gjorde detsamma. Vi kom loss från klungan och hade ett bra samarbete. Äntligen fick jag kämpa lite och ha en hög puls. Det var riktigt jobbigt, speciellt med all vind som man annars kan få skydd från i klungan. Vår utbrytning höll i ca 4 mil men klungan var ivriga att ta ikapp vår lucka så när det var ca 2 mil kvar till mål var de ifatt. Jag var då riktigt trött i benen men lyckades hänga med till mål.

Nu är jag alltså åter påväg till Belgien för att tävla Gooik-Geraardsbergen-Gooik UCI 1.1 som går på söndag.  Det ska vara en riktig kuperat bana på de klassiska kullerstens-backarna. Banan sägs passa mig så det ska bli roligt att tävla den. 

RR landslagsuppdrag mm

Publicerat: 9 maj, 2017 i Uncategorized

Jag har insett att jag får resa väldigt mycket tack vare cyklingen. För drygt en vecka sedan kom jag hem från Tjeckien och nu har jag varit i Belgien i fyra dagar. 

Landslagsuppdraget i Tjecken gick väldigt bra för vår trupp med en etappseger av Ida Erngren, en totalt sjunde plats för Hanna Nilsson samt så kommer hela laget på en fin andra plats efter team WM3.

Under de två första dagarna hade vi hemska väderförhållanden. Det snöade för fullt en halv timme före start på den första etappen och på den andra etappen spöregnade det under hela tävlingen samtidigt som det bara var två grader. Arrangörerna fick ta bort den första och längsta klättringen på dag två då det var snö uppe på toppen. Dock hade vi tre långa klättringar och därmed tre långa och snabba utförslöpor där fartvinden gjorde det förskräckligt kallt. Det var så kallt att till och med handflatorna domnade bort och jag var tvungen att titta ner för att se vart på styret mina händer låg. Jag höll krampaktigt i bromsen för min bromsreaktion var betydligt sämre än normalt, eftersom jag inte hade någon känsel. Jag var flera gånger påväg att cykla in i framförvarande cyklist men trots detta lyckades jag komma helskinnad in i mål.

Jag fick punktering den sista etappen och var tvungen att jaga ifatt klungan.

Som helhet var jag nöjd med min insats, speciellt med tanke på att jag hade väldigt kort tid på mig att förbereda mig inför Tjeckien med alla dessa klättringar. Jag kände mig stark och var oftast långt fram i klungan, beredd på attacker men som tyvärr inte ledde till några längre utbrytningar. Mitt totala resultat blev 48:a av 150 startande. 

Väl hemma i Sverige blev det fyra lite lugnare dagar för att återupphämta mig. Dessutom började jag känna mig krasslig med en tjockhetskänsla i halsen. Jag lyssna på kroppen och diskuterade med min coach Maarten att det bästa är att vila så att jag skulle kunde starta på söndagens uci tävling i Belgien. 

Jag kände mig bättre i förkylningen på söndagsmorgonen och bestämde mig för att tävla. Av tidigare erfarenhet visste jag att banan skulle vara platt, gå snabbt och bestå av många tvära kurvor och därmed de efterföljande igångdragningarna. Tävlingen bestod av 12 varv på den 10 km långa banan, där varv 3, 6 och 9 var spurtvarv, dvs där man kunde få poäng i poängtävlingen.

Jag hade starka ben och kunde relativt enkelt placera mig långt fram i klungan och därmed få en jämnare flyt/hastighet och kunde undvika olyckorna som var där längre bak. Mitt mål idag var att spara mig så mycket som möjligt och försöka vara med när det verkligen gällde, dvs spurten. Jag hade några namn uppskrivna på styrstammen som jag skulle ha koll på inför spurten. Dock var det väldigt svårt att hänga med dem då de flesta hade samma plan, kom på en 37 plats. Det jag tar med mig från tävlingen är att jag kände mig stark, vilket känns bra inför nästa helgs tävlingar. 

Landslagsuppdrag i Tjeckien

Publicerat: 26 april, 2017 i Uncategorized

Det har hänt en hel del sen jag senast skrev. 

Jag hann tävla två till tävlingar innan jag åkte hem från Belgien. Jag kände mig riktigt stark på den sista tävlingen och låg bra med i toppen av klungan men på det näst sista varvet trampade en cyklist in i mitt bakhjul så att några ekrar och bakväxeln gick sönder. Jag var superförbannad när jag då var tvungen att bryta. 

Väl hemma i Sverige så skickade jag in min fina Liv på lagning hos Sjöstadens cykelbutik. Medan cykeln fick en behandling, tog jag en välbehövlig vila från cykel i 1.5 v. Jag gjorde alternativ träning och passade på att bosta mig med energi genom att träffa nära och kära. 

I söndags var det åter igen dags att tävla, men denna gång hemma i Sverige. Det var en Swe-cup i Kinnekulle. Banan bestod av tre varv som var 29.5km lång, där varje varv avslutades med att cykla upp till toppen av Kinnekulle. Backen blev avgörande under tävlingen. Vid det första varvet splittrades klungan i slutet av ”kullen” och jag hamnade med en utbrytning tillsammans med fyra till cyklister. Vi hade ett relativt bra samarbete och kunde dryga ut avståndet. Tre av cyklisterna var från samma lag så de turades om att göra attacker på det sista varvet. Trots detta var vi samlade inför den sista och avgörande backen. Hastigheten ökades successivt och jag tog i för kung och fosterland men hade inte tillräckligt med krafter på spurten. Jag hamnade precis utanför pallen. Trots detta var jag nöjd över min prestation. Jag tycker att jag gjorde ett bra taktisk lopp. 

Efter tävlingen fick jag besked att jag var uttagen att representera Sverige på Gracia Orlova Tour 27-30 April. Det var väldigt kort varsel, bara två dagar innan avfärd men jag har tur som har förstående lärare på KI och en snäll kurskamrat som kunde redovisa vårt patientfall själv. Tack Michaela! 🙂  

Igår blev det först flyg till Berlin där vi blev hämtade med bil för att fortsätta färden först till Polen där vi övernattade. Kl 8 idag fortsatte resan till Tjeckien och hotellet. Här har vi cyklat lite och laddat inför de kommande dagarna. 

Dwars door Vlaanderen 

Publicerat: 23 mars, 2017 i Uncategorized

Jag har det bra här i Belgien, 15 grader och perfekt cykelväder. Jag bor hos två snälla damer som skämmer bort mig och min sydafrikanska lagkamrat med god hemlagat mat. 

Igår tävlade jag och laget Dwars door Vlaanderen, som är en stor vårklassiker så det blev återigen en bra tävling med tuff motstånd. Jag kände mig stark trots att jag hadde en ganska tuff träningsvecka förra veckan. Min nya cykel kändes också väldigt bra. 

Som planerat låg jag långt fram i klungan de första 70 km och tog väldigt lite vind. 

Innan den första klättringen var det mycket attacker och inbromsningar och jag kom längre bak än vad jag ville. Men kände mig stark uppför och klättrade på bra, cyklade om flera. 

Klungan splittrades i flera delar och jag hamnade med en relativt stor grupp. Det fortsattes att kännas bra tills jag kom till ett långt, platt parti med kullerstenar, vilket tog musten ur mina ben och jag tappade på klungan som jag var med i. Jag försökte cykla ikapp på asfalten men hade inte tillräckligt med krafter. Tillslut kom tre tjejer ikapp mig och vi turades om att växeldra till mål. 

Kom på en 73:e plats av ca 145 startande och var 4.45 min efter segrarinnan. Det känns bättre och bättre för varje tävling som går. 

Idag blev det drygt 2h lätt distans på fm och 70 min gym i mitt favoritställe här i Belgien, Het Atelier.  Det blev lite extra spänning under styrketräningen då jag var starkare än jag trodde och kastade en medicinboll över en hög mur mot grannarna. Eftersom jag gillar att klättra så tog jag mig an utmaningen att hämta tillbaks bollen. 

Min nya cykel har kommit! :D Liv

Publicerat: 21 mars, 2017 i Uncategorized

Igår innan jag åkte till Belgien var jag i Sjöstadens cykel och hämtade min Liv. De kompetenta mekaniker gjorde ett utmärkt jobb och byggde ihop den till den smäckra skönhet hon är idag. 

Idag var jag ute och provkörde Liv och finjustera positionen. Hon kändes lätt och svarade bra när jag tryckte på så det kommer bli roligt att tävla med henne imorgon.

Det känns väldigt coolt och nästan lite overkligt att jag imorgon ska tävla damernas Dwars door Vlaanderen. Det är en av de största vårklassikerna så det det kommer att bli väldigt bra motstånd imorgon. De första 60 kilometerna kommer i huvudsakligen vara i platt terräng och sedan börjar det roliga med branta uppförsbackar och kullerstenar. 

Vår överallt 

Publicerat: 19 mars, 2017 i Uncategorized

Det var strålande solsken idag så det kändes verkligen rätt att göra premiär på landsvägscykeln här i Sverige. Jag var inte ensam med den tanken. Jag mötte flera klungor av cyklister men även rullskidsåkare och löpare. Alla ville passa på att njuta av det vackra vädret. Det fanns vårtecken överallt; jag hörde talgoxarnas cykelpump-liknade kvitter, såg hur tussilago lyste gula på vägkanterna, flyttfåglar som tog paus på en åker och golfarna som slog ut bollar för fullt. 

Jag har haft en tuff vecka med maximala intervaller så kände mig sliten idag. Imorgon blir det vila, då jag åker till Belgien igen för att tävla. 

Nytt PB! :D

Publicerat: 13 mars, 2017 i Uncategorized

Jag är supernöjd och glad efter att ha slagit personbästa på djupa knäböj idag. När jag utan problem klarade 67.5 kg som var mitt ett år gamla rekord, så kände jag mig riktig stark. Efter en hel del high five med min styrketränare så hamnade det nya rekordet på 72,5 kg! Tack Pierre för att du tror på mig och har gjort mig så här stark! 

Det var tufft igår på tävlingspremiären. Jag kände mig tung redan på uppvärmningen men tänkte att det kommer förhoppningsvis att släppa när jag väl börjar tävla.

Banan bestod av ett långt varv på 56,5 km och fyra varv på ca 17,5 km. Det var många öppna ytor där det blåste mycket. 

Jag brukar skriva viktiga delar av banan på ett vitt tejp som jag sedan sätter på styrstammen eller på ramen. ● = kullersten, 🛆=bergsspurt, S=spurt, M=mat/feed zon

Det märktes på engång när starten gick att det var tidigt på säsongen för det var väldigt nervös i klungan. Folk vinglade och bromsade för minsta lilla, vilket gjorde även mig nervös, då det var evigheter sedan jag cyklade i en klunga. Redan efter 5km var jag med i en krasch och fick därefter jaga täten. Väl ikapp försökte jag ta positioner för att komma längre fram i klungan då jag vet att det är där man ska vara för att ha en chans. När man sitter längre bak i klungan blir det många fler igångdrag. Det är som en omvänt domino inför varje kurva och korsning; när en bromsar, bromsar nästa och det slutar med att det tar tvärstopp och man måste jaga för att komma ikapp täten, vilket sliter på benen. Trots att jag visste detta så lyckades jag inte ta mig tillräckligt långt fram. Alla ville vara där framme så man fick kämpa jättemycket för sin plats och jag hade igår inte tillräckligt starka ben. 

Jag var även med i en till krasch men lyckades bromsa så pass mycket att jag inte slog mig själv eller cykeln. Kunde ganska snabbt cykla vidare men fick givetvis jaga ikapp fronten igen. De öppna landskapen med all vind gjorde inte saken bättre. Tillslut tappad jag på klungan och hamnade i bilkaravanen med ett gäng andra cyklister. Självklart ökades avståndet till klungan och när vi hade två varv kvar så var vi tvungna att kliva av. 

Jag var verkligen helt slut då, både fysiskt och psykiskt. Började till och med prata svenska fast jag egentligen visste att ingen förstod det … Jag tittade sedan på summering på min pulsklocka, som visade att jag hade en maxpuls på 209 slag och en medel på 178 bpm, vilket bevisar att jag verkligen hade kämpat igenom tävlingen.

Trots att jag blev avplockad så var jag ändå nöjd med tanke på förutsättningarna. Jag mötte världseliten med bara fyra korta landsvägspass innan tävlingen! Förut brukade jag åka längdskidor på den här tiden på året … Att jag har fått en sådan här chans att tävla så här tidigt på året tror jag bara kommer att vara positivt inför resten av säsongen. 🙂

Mitt lag gjorde det riktigt bra ifrån sig för att vara ett klubblag. Vi fick senare höra att flera proffsteam tyckte att vi var duktiga då vi låg före flera av dem. 

Tävlingspremiär imorgon

Publicerat: 25 februari, 2017 i Uncategorized

Imorgon blir det för mig den tidigaste tävlingspremiären någonsin. Kan knappt förstå att jag ska tävla cykel i februari!! 

I måndags kväll flög jag ner till Belgien för att acklimatisera mig och cykla lite på landsvägcykeln innan tävlingen. Jag har ju inte cyklat ett enda landsvägspass under vintern så det kändes verkligen nödvändigt att komma hit några dagar innan. 

Mitt första cykelpass på landsväg blev i onsdags. Det var tänkt att jag skulle cykla med en snabb grupp här i Kruibeke så att jag skulle få en chans att känna på ett högt tempo innan tävlingen. Dessvärre var det storm då, det regnade och blåste väldigt mycket så gruppen ställde in träningen. Men mitt måtto är aldrig dåligt väder, bara dåliga kläder så jag gick ut och cyklade i 1h 40 min och gjorde några intervaller istället. 

 Jag fick ibland stå upp i platten för att komma framåt och när jag hade vinden från sidan så höll jag på att blåsa av vägen. Trots detta så kändes det bra att komma ut och röra på kroppen. Landsvägcykeln kändes inte ovan vilket kan ha berott på att jag har cykelt mycket cykelcross under vinter, vilket påminner om den sittposition som man har på landsväg.

I torsdags, fredag och idag har jag cyklat i lätta växlar och lagt in korta intervaller, spurter och impulser för att väcka kroppen. Jag har känt mig bättre varje dag och nu är jag laddad och ser fram emot morgondagens tävling.

Det är en stor tävling, nästan 200 anmälda, med de bästa teamen på plats.


  

Kvällscykling under fullmåne.

Publicerat: 10 februari, 2017 i Uncategorized

Jag var väldigt trött i mina ben efter dagens styrketräning så jag var inte särskilt sugen på att sticka ut och cykla distans på eftermiddagen.

Det började skymma när jag väl var ombytt och klar för att cykla så jag tog med min halv laddade lampa och höll tummarna att batteriet skulle räcka. Det blev ett litet läskigt pass då det var fullmåne och jag valde att cykla på grusvägar långt inne i skogen.

Vägarna och omgivningen såg verkligen annorlunda ut i mörkret och jag började inbilla mig saker som inte fanns. Jag trodde att jag skulle hitta lika bra som på ljusa dagen men jag hamnade jag i en återvändsgränd och fick vända och testa en ny grusväg. Plötsligt böjade lampan att blinka för att varna om att batteriet började ta slut. Turligt nog hade jag då hittat en väg som jag kände igen och jag kom välbehållen hem.