Eftersom de tre senaste etapperna på U6 cycling tour har varit på eftermiddagen så har jag inte hunnit och orkat skriva racerapport. Därför kommer nu en sammanfattning på dem.

I torsdags var det ett GP inne i Tidaholm. Banan innehöll ett parti med flera kurvor som det var roligt att åka fort i. Vi hade som taktik att jag, Hanna och Camilla skulle köra på hårt från varvningen på varv ett för att komma först in i kurvorna och snabbt splittra på den stora klungan. Skulle vi inte lyckas på det första varvet så skulle vi göra nytt försök på varv tre och varv fem. Det visade sig att andra hade samma plan, för tempot drogs upp redan från start och efter något varv var det många som inte orkade hänga med i hastigheten. Jag försökte hela tiden vara långt framme. Ibland gjorde jag allt för att dra ikapp när någon attackerade. Hade jag varit lite kyligare så skulle jag ha låtit det norska laget som hade ledartröjan att dra ikapp. Inför kurvorna det sista varvet tänkte jag göra en attack men jag låg inte i rätt position. Istället blev det en klungspurt. Jag låg för långt bak och var därför tidigt tvungen att gå ut i motvinden för att cykla om. När jag började närma mig täten så blev jag instängd av en finska som vinglade. Jag spurtade till mig en nionde plats.

Nedvarvning efter gp

I lördags var det den femte etappen som gick på en bana som innehöll en lång backe på flera km. När vi dagen innan åkte banan med bilen så blev jag helt lyrisk när vi kom till backen, för då förstod jag att denna bana skulle passa mig som en hand i handsken. Taktiken blev att de andra tjejerna i laget skulle dra ett högt tempo till backen, för att trötta ut konkurrenterna. När vi kom till backen så skulle jag ligga först och dra ett hårt tempo för att förhoppningsvis få med mig ett litet gäng. Vi alla gjorde som tänkt. Tjejerna var jätteduktiga som drog i vinden, medan jag försökte ligga mitt i klungan och få så lite vind som möjligt. Jag tillsammans med en backstark norska drog upp ett hårt tempo i backen och jag märkte att de bakom flåsade och var trötta. Efter backen var vi en grupp på bara ca 15 personer men sedan kom flera cyklister ikapp på platten. I backen på det andra och därmed sista varvet, fortsatte jag med samma taktik att dra ett hårt tempo. Jag ville inte göra en attack för att det skulle bli för tufft att dra hela biten själv till mål. Däremot gjorde den starka norskan attacker i backen då jag låg först och drog. Jag ville inte släppa iväg henne så fick ta i mer för att komma ikapp. Uppe på toppen var det kanske ett gäng på 20 cyklister kvar. Farten var fortsatt högt ner för backen. Det gjordes flera attackförsök på platten påvägen till mål. Spurten var på toppen av en mindre backe. Jag låg på fjärde hjul och kände att jag hade perfekt position för en medaljplats. När jag gick ut åt sidan för att spurta så gjorde även den där norskan det och och i och med det blev jag åter trängd. Jag kom på en feme plats vilket egentligen är en bra placering men jag var väldig besviken då. 

Igår var det 14 km tempo som var den sista etappen på U6 cycling tour. Jag låg sexa i sammandraget, bara ca 20 s upp till ledningen. Jag gick ut i ett behärskat tempo, tryckte på hårdare i backarna och försökte återupphämta mig utför. Det kändes inte bra under tävlingen, det kändes som att jag hade punktering på bakhjulet. Dessutom kände jag mig osäker på om jag låg på rätt belastning, i rätt position och om jag hade för låg kadens. Jag kom på plats 28:a och förlorade många sekunder på sammandraget, vilket resulterade till en 11:e plats. 

Sammanfattningsvis av veckan så är jag nöjd. Jag hade som mål att få minst en topp 10:e placering på någon av etapperna. Jag fick tillslut fem av sex möjliga. Jag lärde mig mycket både under tävling och före och efter. Ska jag ha en chans mot en totalseger nästa år så behöver jag våga satsa mera, dvs allt eller inget.😉 jag behöver träna mer tempo och så skulle det vara en fördel om hade en tempocykel till den sista etappen.

Solnedgång då vi på onsdagen åker torsdagens bana.

Solnedgång då vi på onsdagen åkte torsdagens bana.

Idag var jag för ovanlighetens skull väldig nervös inför den tredje etappen i U6 cycling tour. Jag kände nervositeten ända ut i fingerspetsarna. Jag ville att tiden till start skulle gå snabbt så att jag äntligen kunde få cykla. 

Eftersom jag ledde poängtröjan så fick jag tillsammans med totalledaren och juniorledaren stå längst fram i startledet. Det var lyxigt, för då slapp jag ställa mig i startfållan så tidigt. 

När starten gick så fortsatte jag att vara långt framme för att ha koll på de som låg framför mig i totalen. Taktiken var alltså densamma som igår. Laget gjorde ett utomordentligt jobb genom att ligga högt uppe och gå på attacker. 

Det första varvet gick väldigt sakta men när vi kom till slutet an banan där kuperingen började så drog det norska teamet upp ett högt tempo för att trötta ner så många som möjligt. Det kändes bra för mig, jag hade inga problem med att hänga med. När vi kom upp på krönet på den sista backen  (där även varvningen och målet var) så fortsatte norskorna att trötta ut oss andra genom att göra attacker. Inga av attackerna höll så klungan var åter samlad inför backarna på det andra varvet. Även då drog norskorna upp ett högt tempo. Mina ben började känna sig slitna men jag hängde ändå med där framme. 

De andra lagen gjorde inte några allvarliga försök på utbrytningar så ut på det tredje och sista varvet gick det först lugnt. Sedan kommunicerade jag med laget att jag ville att de skulle attackera så mycket som möjligt för att trötta ut de andra cyklisterna inför backspurten. Farten i klungan blev genast mycket snabbare. 

När vi kom in på den första backen så gick tempot långsammare än förväntat men det var ett taktiskt drag av ett holländsk lag som ville ha en långsammare tempo inför spurten. Plötsligt attackerar ett i deras lag och får en lucka mindre än en km till mål. Tjejen med ledartröjan attackerar också för att komma ikapp. Jag gjorde allt för att komma ikapp den gula tröjan. 500 m kvar till mål var jag ikapp och om henne men jag började bli trött och orkade inte försvara min plats när ett gäng cyklister kom med högt fart och cyklade om mig. Jag kom i mål på en tionde plats och tappade tyvärr poängtröjan. Jag var riktigt besviken efter målgång. Jag fick tre timmar på mig att deppa och nu har jag accepterat mitt resultat och blickar framåt mot morgondagens gp.

Det var iaf roligt att köra i poängtröjan. Det kändes som att den ingav respekt i klungan, vilket var en härlig känsla.

Taktiken inför linjet idag var att jag skulle ha koll på de cyklister som kom före mig igår. Om de gjorde attacker så skulle jag vara med på dem. Mina lagkamrater skulle också försöka ligga långt fram i klungan och vara beredd på andras attacker och göra egna om det skulle passa. 

Det verkade som att det även i år skulle bli klungspurt om första platsen, eftersom alla var beredda på attackerna som gjordes. När vi gick ut på tredje varvet kom jag med i en utbrytning som höll i några minuter innan det blev upphämtad av klungan. Sedan fortsatte jag att ligga långt framme för att vara beredd om något skulle hända. Mina lagkamrater gjorde ett bra jobb som inte bara klarade av att ligga långt fram i den stora klungan utan de var även aktiva och gick med på flera attacker. Ut på det sista varvet gjordes flera försök till utbrytningar, varav en ledde till att en ensam cyklist kom iväg. Hennes norska lagkamrater var duktiga på att bromsa klungan, speciellt då inget lag ville ligga först och dra. Det slutade med att hon vann med nästan en minut och det blev klungspurt om andra placeringen. Jag kom trea på spurten och fyra totalt, vilket jag var väldig nöjd med. 

När jag var påväg hem till boendet så ringde min lagkompis Ulrika mig och berättade att jag ledde poängtröjan och att jag skulle skynda mig tillbaks. Jag var överlycklig när jag fick kliva upp på podiet och klä på mig den blå poängtröjan. Jag har nu 12 poäng och har två poäng tillgodo på de två som ligger på andra plats.

Förvånansvärt bra start i U6

Publicerat: 11 juli, 2016 i Uncategorized

Jag kan fortfarande inte tro att det är sant! Kom jag verkligen 6:a på dagens prolog i U6 av 67 startande?! Jag har aldrig sett mig själv som en tempocyklist men nu kanske det blir ändringen på den saken. Jag har ingen tempocykel men jag fick låna en tempobåge av Camilla i vårt lag. 

Igår kväll hjälpte Anders Grönqvist mig med att justera tempobågen så att den skulle passa mig. Dessutom gav han mig värdefulla tips på hur jag skulle disponera loppet som var 3.2 km långt. Jag skulle gå ut på ett högt tempo men inte maxa, för att ha ork till resterande delen av banan. När jag svänger upp innan backen ska jag accelerera, borra mig ner i bågen och få med så hög fart som möjligt upp i backen. På krönet skulle jag ställa mig upp för att få upp fart och sedan maxa till mål. 

Jag höll taktiken nästan hela tiden. På början kändes det som att i den här farten kommer jag att komma sist. Vid vändpunkten fick jag medvind och det kändes genast bättre.  Jag fick med mig en skaplig bra fart upp till backen men orkade inte sitta. Ställe mig upp i början och på krönet av backen. I mål var jag så pass slut att jag inte orkade stanna så cykeln fick fortsätta att rulla medan jag försökte få tillbaks andan.

Det tog flera timar innan resultatet kom upp och när Alice berättade att jag kom 6:a så trodde jag inte att hon talade sanning. 

På spåret

Publicerat: 9 juli, 2016 i Uncategorized

Efter att ha haft några härliga sommardagar med familjen så är det åter dags för mig att åka tillbaks till Stockholm. 

I torsdags firade jag och Hanna vår storasyster i efterskott genom att cykla Dressin i delsbo. På morgonen fick Malin se på Hundraåringen som klev ut genom ett fönster och försvann för att få rätt feeling inför hennes hemliga äventyr. När vi närmade oss Delsbo så hade hon självklat gissat rätt på vad vi skulle göra. Det var första gången som vi cyklade dressin så det blev lika spännande för oss alla. Efter fyra timmar på spåret var vi mer än nöjda.

Imorgon kommer jag tillsammans med några i mitt lag åka ner till Skövde för att tävla u6 som börjar på måndag. Jag hoppas att jag har samma bra känsla i kroppen som förra veckan då jag körde en swe-cup i Burseryd. Då var det en rolig och krävande bana med backar men även grusvägar som hade blivit leriga av all regn. Jag var stark men var inte beredd när Ida Erngren tävlades för Crescent gjorde en attack. Fick jobba och när vi nästan var ikapp så stack nästa Crescents tjej. Eftersom det var en tuff bana så splittrades klungan och jag tillsammans med fyra till var i den jagande gruppen efter Ida och den andra tjejen i hennes lag. Tillslut så tappade även Emma och Moa och det var bara jag, Eva Lindskog och Sara Mustonen kvar. Sara vägrade att hjälpa till att dra, eftersom hon hade sina klubbkompisar där framme. Hon vann Spurten om tredje platsen och jag kom på fjärde plats totalt.

SM i linje

Publicerat: 29 juni, 2016 i Uncategorized

Nu har det gått fyra dagar sedan jag körde SM i linje.

Kroppen kände sig pigg, jag var positiv laddad inför tävlingen och jag hade gjort mina förberedelser som planerad. Jag hade till och med målat naglarna och flätat in band i klubbens färger😉

image

Det var 44 st som kom till start på den varma midsommardagen. Hastigheten var som väntat hög nästan från start då alla ville positionera sig inför kurvorna. Men det var Emma Johansson som la i den extra växeln. Det märktes tidigt att hon hade som plan att attackera i backarna och kurvorna för att trötta ut oss andra, en riktig katt- och råttanlek.

Jag försökte ligga långt framme men det var tufft och i en tvär högerkurva innan en kort brant backe så blev jag knuffad och var tvungen att bromsa till. Självklart gjordes en attack då och jag hamnade efter. Fick därmed jaga en bra stund för att komma ikapp täten. Sen var jag trött och tappade vid en igångdrag på platten.

image

Efter ett halvt varv var vi åter ikapp täten. Då Emma attackerade vid en brant backe så var det några framför mig som tappade och jag orkade inte dra ikapp. Det slutade med att jag och Moa från Mölndal var ensam kvar i den jagande truppen. Vi gjorde ett bra samarbete där jag drog i backarna och där vi turades om att dra på platten.

image

Jag hamnade tillslut på en 10:e plats. Jag är inte nöjd med mitt resultat men jag gjorde mitt bästa så nu tar jag nya tag och blickar framåt.

Jag måste tilägga att det var tråkigt för sporten att 33 st av de startande blev avplockade pga att de bara låg 3,5 min efter den sista servicebilen.

Förberedelser inför SM

Publicerat: 21 juni, 2016 i Uncategorized

Imorgon är det SM i tempo som jag även i år står över då det är inget som jag satsar på eller har tränat inför. Istället siktar jag mot SM i linje som går på lördag i Västerås.

Efter att ha tävlat och tränat mycket, så drog jag ned på träningen förra veckan. Detta för att kroppen skulle få en chans att återupphämta sig och bli redo till SM. Det blev några lugna pass bland annat i vackra områden kring vår sommarstuga i Gästrikland nära Dalarna.

image

image

Det är verkligen rogivande att vara i sommarstugan med närheten till naturen. Jag, min syster och Lina passade på att på fredagskvällen paddla på den spegelblanka sjön utanför stugan.

image

På söndagen  åkte jag med mina föräldrar till Västerås för att träna på den kommande SM-banan. Det är en lättåkt bana med en lång och rak startsträcka som vi med största sannolikhet kommer att ha motvind på. Sen blir det en transportsträcka innan vi kommer till villaområden med korta och lite branta backar. Dessutom blir det några tvära kurvor som kan bli avgörande innan banan går på lättåkta kullerstensgator inne i staden. Tävlingsbanan är 12.3 km lång så det kommer att bli några varv för att komma upp i den totala sträckan på 120 km.

image

Idag väckte jag kroppen genom att cykla en lång tröskel-intervall på 20 min. Imorgon blir det vila och på torsdag har jag planerat att cykla 2h lätt snurr. På midsommarafton blir det två intervaller på 2-5 min, för att göra mig beredd på att ta i för kung och fosterland på midsommardagen.

Landslagsuppdrag i Tyskland

Publicerat: 13 juni, 2016 i Uncategorized

Som ni kanske förstår så fanns det inte internet där vi bodde så här kommer en sammanfattning från Tyskland.

Helgens etapplopp Auensteiner Radsporttage hade en UCI-class på 2.2. Det var flera stora stora team som var med på tävlingen så konkurrensen var hård.

På lördagen var det ett kuperat linjelopp på 88 km (11 varv). Jag brukar inte värma upp så mycket inför linjetävlingar då det brukar gå lugnt i början. Denna gång var det ett stort misstag att inte värma upp. Det var pang på rödbetan direkt från start. Detta troligtvis pga att alla ville positionera sig långt fram då banan började med en lång kupering som skulle avslutas med en tvär vänster sväng innan en ännu längre och brantare kupering skulle börja. Jag hade tunga och trötta ”flygben” och fick därför slita enormt för att hänga med täten. Jag orkade i fyra varv men när personen framför mig tappade så hade jag ingen chans att cykla ikapp. Jag hamnade tillslut med en mindre klunga ca 9 min efter segerinnan. Det var inte bara jag som tyckte att det gick fort. Emma var också förvånad över det höga utgångsfarten och sa att det här var ett av de snabbare racen. Av ca 130 startande kom bara 83 i mål. De andra blev varvade och därmed avplockade. Det tråkiga var att de inte fick fortsätta att delta på de resterande etapperna.   

image

Resultatlista från etapp 1.

På söndagen var jag extra nervös inför tempot som skulle gå på fm. För att få tävla linjeloppet på em så fick jag inte cykla långsammare än 25 % efter segertiden på tempot. Dessutom var jag nästan den enda som inte hade en tempocykel. Tur för mig var att det var en kort och kuperat bana. Martin åkte bil bakom mig och pepppade mig genom att kommentera på radion vad jag skulle tänka på under racet. Han gav mig mig delmål längs med banan, vilket gjorde det lättare. Jag lyckades cykla inom tidsraman så jag var nöjd. Dessutom kändes benen betydligt piggare än under lördagen så det kändes bra inför sista etappen.

image

Resultatlista från etapp 2

Kl 15.45 gick den sista etappen.  Det här linjeloppet hade samma start som lördagens men istället för att svänga av så fortsatte den ännu högre upp på backen. Återigen gick det fort från start men denna gång var jag mer beredd. Benen kändes fortsatt lätta och det var lättare att positionera mig. Det gick så snabbt att klungan blev splittrat i mindre klungor. När min klunga skulle gå ut på det sista varvet blev vi konstigt nog avplockade och fick 10 min tillägg på etappen.  Det var en besvikelse eftersom vi hade flera minuter tillgodo innan täten skulle komma inför spurt. 

image

Resultatlista etapp 3

Efter den här helgen har jag lärt mig att jag måste anpassa uppvärmningen beroende på bana. Jag behöver träna mer på backar. Jag har lärt mig hur jag ska packa ryggsäcken på ett smart sätt och alltid ha med mig säkerhetsnålar inför tävlingar.

Äventyr i Tyskland

Publicerat: 10 juni, 2016 i Uncategorized

Nu börjar det pirras i magen och känner hur jag blir allt mer laddad inför imorgon då äventyret börjar.

Om 10 minuter ska flyget lyfta och om ca fem timmar är jag i Tyskland. Där ska förbundskaptenen och Emma Johansson möta upp mig för att åka till hotellet. Det ska bli riktigt spännande att tävla i landslaget tillsammans med Emma och många andra duktiga cyklister.

Hinner inte skriva mer nu men förhoppningsvis finns det internet på hotellet.
image

Tävlingsläger på hemmaplan

Publicerat: 8 juni, 2016 i Uncategorized

Den här långhelgen har varit intensiv med tävlingar och träningar. Min planering inför SM om tre helger är att tävla och träna mig i form. Därför passade Stockholm 4-dagars som var i helgen mig perfekt.

Tanken var att på fredagen cykla två timmar mtb för att sedan tävla Arlanda test track på em. Det visade sig på mtb-turen att jag hade pyspunka på bakhjulet så efter att jag för femtegången på en timme fick stanna och pumpa så gav jag upp och tog pendeln hem.
Arlanda test track är en ganska kurvig och rolig bana som har en lång raksträcka som spurt. Vi i laget kom överens om att köra för två tempostarka cyklister då det skulle vara tempo på lördagen. Eftersom jag skulle ta den här helgen som träning så hade jag som uppgift att göra attacker för att trötta ut konkurrenterna. Jag är nöjd över min prestation, jag attackerade och slet som ett djur. Tyvärr så låg inte våra tempostarka cyklister långt fram i klungan inför spurtvarven men de lyckades ändå att spurta till sig en fjärde och femte plats, vilket var bra jobbat.

image

I lördags var det som sagt tempo. Det var evigheter sedan jag tävlade ett riktigt tempo, säkert åtta år. Däremot har jag tränat utgångshastighet i 5-7 km, vilket egentligen är ingenting jämfört med de 19 km som vi tävlade. Utan en tempocykel och tempobåge så fick jag slita enormt mycket. Efter tävlingen cyklade jag hem en omväg från Södertälje så att jag skulle få minst 5 mil mer träning. Jag hade medvind hem så det kändes väldigt lätt.

I söndags var det Falkenloppet i Nynäshamn. Det var en kort bana för att vara ett linjelopp, 5x1mil. Inför detta race så var planen att vi skulle få en vinnande utbrytning. Flera gånger var vi nära på att lyckas men de andra lagen var beredda. Tillslut blev det en klungspurt, där jag kom på en femte plats. Efter tävlingen så cyklade jag drygt två timmar extra på lätta växlar.

image

På nationaldagen var det ett till gp men på en gokartbana i Södertälje. Den bestod av många kurvor och en backe så den var som gjord för mig. Jag tänkte göra en attack tidig och förhoppningsvis få med mig en eller två cyklister. Jag var inte alls beredd på att Ida Erngren skulle attackera från start. Hon fick tillsammans med Emma Ahlstrand direkt en lucka. Jag försökte jobba ikapp men Ida var den starkare idag. Jag slutade tillslut på en tredje plats.

image

Förutom att denna helg har varit bra med träning så har den varit väldigt lärorik. Vi i laget har fått flera möjligheter att träna på vårt taktiska samarbete, vilket har varit nyttigt. Dessutom hade vi det enormt roligt tillsammans.

image